Profylax
Jag gick på profylaxkurs innan förra förlossningen. Och tyckte väl själva kursen (som var med Mvc) var väl lite sådär. Tyckte mest det var jobbigt att andas så och blev typ lite snurrig.
Men sen under förlossningen vid värkarna så var det underbart när man fick det rätt! Roliga var att jag bara kunde profylaxandas när jag hade lustgas men inte utan haha. Men sen under gallstensanfallen försökte jag mig på det igen och jag tycker faktiskt att det hjälper!! :)
Kanske inte värt att gå en hel kurs för men kan man öva hemma så är det värt det, enligt mig :)
Vi övade lite andning på på mvc förra graviditeten. Andas in genom näsan och ut genom munnen, fungerade bra för oss :)
Vi fick en genomgång under MVC-träffarna och vi övade inte direkt nånting hemma, men H var väldigt duktig på att påminna mig och guida i andningen när det väl var dags och det gick jättebra!
Jag vet inte om det är värt pengarna att gå en profylaxkurs.. och då talar jag utifrån mig själv. Men man får säkert mycket matnyttigt på dom där kurserna, som man kan ta till hjälp när det väl är dags.. eller så glömmer man allt man lärt sig ;) Samtidigt är det väldigt svårt att förbereda sig helt och hållet för en förlossning.. upplever jag.
Känner du nån som gått en kurs, som du kan fråga?
Som tidigare skrivit. In genom näsan ut genom munnen. Ju ondare desto djupare brukar andetagen bli och ju mer fokuserad man är på andningen ju längre kan man gå utan andra medel. Alla tre pojkar är födda endast med andning och otroligt stort stöd av sambo :)(ingen kurs gådd)
Jag gick inte och jag klarade av att andas jättebra på förlossningen. Fick även beröm av barnmorskan : ) gick avslappningskursen på MVC bara. De säger ju att kroppen/hjärnan vet vad som ska göras. Men alla tycker ju olika. Har haft vänner som tyckt det varit guld värt att gå kursen.
Kram
Nej ingen smärtlindring alls. Gillar inte sprutor så ville försöka utan så länge ja kunde och tillslut var de bara att krysta kvar :) men de var en väldans stor skillnad att föda barn i v33-34 än i v 37. Hade sista kommit först så hade jag nog bara haft ett barn ;)
Haha tack :) men andningen var min räddning. Minsta lilla jag kom i orytm så kände ja smått paniken krypa under skinnet. Så fort tillbaka till mantrat "iiiin genom näsan uuuut genom munnen" samtidigt som ja hängde på en gåstol o vagga höfterna i överdrina rörelser fram o tillbaka. Så blev tre fina pojkar för min del :D
